SLADDISA

Fullt upp med abbonerad restaurang till 22.30 och massor med partysugna människor! 

I min bar hamnade sedemera en norrman med ett gott öga för mig. Han var här på nån typ av ridläger, tror jag. Han var troligtvis själv ifrån området kring Stavanger för hans norska var näst intill omöjlig att förstå.

Trots full bar så tog jag mig tid att anta hans utmaningar som han dukade upp. Vinsten i hans utmaningar blev bara större och större, vid ett tillfälle spelade vi om en 500-lapp. Dessvärre förlorade jag. 

Den här norrmannen måste ha tyckt om mig, för han erbjöd mig senare en resa. Ja, ni läste rätt.

Han ville att jag skulle följa med honom ner till St Anton nästa år. Han skulle ombesörja alla kostnader och jag skulle få sponsrad utrustning och kläder.

Whats the catch? undrar ni nog. Ja, jag oxå.

Han ville att jag skulle hänga med han ut varje kväll på After-Ski och festa som om jag aldrig festat förr.

Hela grejen var en slags representationsresa och han ville visa sina gäster a good time och jag skulle fungera som en partygirl för sällskapet.

Hade jag en tjejkompis med samma glada personlighet som mig var hon mer än välkommen att följa med. Eller pojkvännen för den delen, men han fick betala för sig själv. ^^

Han skrev ner sitt mobilnummer på ett papper och ville att jag skulle fundera på saken tills på måndag. Ville jag åka på gratis resa till St Anton skulle jag i så fall skriva ett Ok! och smsa honom mellan 8-16. Just det här med tid och dag var mycket viktigt, och han upprepade detta flera gånger.

No funny business? Nej nej, han var ju gift och skulle inte ens bo på samma hotell.

Eftersom det är tisdag idag, så kan jag säga att jag smsade honom inte. Hade jag varit i en annan del av livet, hade jag nog smsat ett Ok! för att se vad det hela kunde leda till.

Ibland är det inte bara dricks man får i baren. Telefonnummer och gratis resor är inte sällan förekommande heller. ^^